Jag vet inte vad det kommer att bli av det här inlägget, för jag skriver mest för att få ut något, men jag vet inte riktigt vad än.

Har oro i magen och jag vill bli av med den på nåt sätt och då brukar det hjälpa att skriva...

Tror att mycket beror på att jag grubblar över våren nu, och med faderen. Men jag ska inte gå in på något för jag vill inte att alla ska veta vad jag tänker kring allt. Men det tyngsta är att inte veta hur det blir, att inte veta vad som komma skall. Fast så är det ju med allt, men vissa saker är svårare att acceptera än andra. Äh, vad svårt det är när man inte riktigt vågar öppna sig...

En annan sak är ju det här med att inte veta vem man är osv. Känner mig osäker på mig själv just nu. Har inte visat mitt rätta jag för folk känner jag så jag tror att många egentligen inte vet vem jag är. Bara en sån sak att jag inte vågar skriva ut en svordom speciellt ofta bara för jag är rädd att nån i kyrkan ska tycka illa om det. Men jag är egentligen en person som svär ganska mycket, oavsett om jag tycker det är bra eller ej, så gör jag faktiskt det. Har ganska många långa ramsor som kan komma ut ur min mun, så jag är förvånad att jag inte är helt svart i munnen. En annan sak som folk inte vet är om min tro (vilket ingen egentligen har att göra med heller) för jag tror inte att vi har kommit till av en slump, men jag tror nog inte att jag kan sälla mig till en religion sådär. För det mesta så vill jag inte tänka på tro och religioner osv för jag mår så mycket bättre utan det. Men det har varit folk som slutat prata med mig nästan när jag sagt hur det ligger till. Därför tiger jag och mår dåligt istället. Kan inte folk bara acceptera mig som jag är? En annan sak är att jag oftast är mycket flummigare än jag vill visa, jag har en EXTREMT snuskig fantasi och humor. (men inte på ett sliskigt sätt som många killar verkar tro). Jag har en enorm rädsla för typ plogbilar och alla dom där gula sakerna som åker runt och plogar, sandar och gräver... Jag får hjärtklappning om jag går på en väg och det kommer en sådan. Min hjärna säger till mig att springa därifrån, men jag jobbar på att lära mig att dom inte är så farliga. Har blivit kallad tönt många ggr pga den rädslan, men den hänger kvar sen jag var liten. Då började jag storgråta om jag var själv när jag mötte en sån. Jag har dåligt självförtroende och klankar ner på mig själv väldigt mycket. Har svårt att tro på mig själv, men när jag väl vågar tro på mig så går det oftast ganska bra. Kanske borde lära mig det? Jag kan vara sjukt sprallig och fnissig och liksom tjejig, men oxå sluten, allvarlig och sånt oxå. Jag har blivit mindre sprallig utåt sen jag gick upp i vikt, för jag tycker inte att jag ser klok ut nu. Jag kan inte se mig själv spralla omkring, inte när jag ser ut såhär för det passar inte ihop för mig. (och nu gäller detta bara mig, inte andra!!!) Förr var jag mycket mer utåtriktad och älskade att träffa nya människor, men efter att ha bränt mig lite så är jag nu istället väldigt blyg och vet inte vad jag ska säga när jag möter folk. Däremot om jag känner någon och så, så kan jag tjata hål i huvudet på dom då min mun går i ett.

Nej jag är trött på att gömma vem jag är nu! Ni får stå ut med mig, eller så behöver ni inte bry er alls. Jag är annorlunda då och då just för att jag inte mår speciellt bra, men jag vill inte behöva gömma mig ännu mer än jag redan gjort. Jag är trött på att bli dömd på hur jag ser ut och hur jag rör mig och hur jag pratar och allt vad folk nu klagar på. Roligt oxå är att folk som tycker sig mer öppna och accepterande är oftast dom som dömmer mig mest. (förutom jag själv, för jag är just nu min värsta fiende!)

Aaaah, jag känner mig så himla rörig. Jag får inte ut det jag vill och det gör mig galen. Blir frustrerad på allting!!!

Äh jag slutar här....

Bilden har jag bara för jag tycker den är söt och jag ville ha en bild.

Sitter här med en handduksturban och väntar på att håret ska torka lite mer. Sen ska jag göra mig i ordning och dra till mamma och pappa och se om jag kan få lite fina kort. Jag behöver vara utomhus idag, för jag känner mig yr, och det brukar ha med att jag fått för lite frisk luft att göra.

Känner mig ändå ganska pigg idag, och det är skönt. Men det är så fint väder så jag orkar verkligen inte städa som jag skulle ha gjort. Plus att jag helst vill ha mina helger lite mer lediga, och göra allt tråk under veckorna. Blir nog att ta med lite skrivblock och sånt oxå för jag är sugen på att skriva. Jag vet inte vad det kommer bli, dikt, dagbok, roman, novell, vad som helst... vill bygga världar. Hihi!

Nej nu känner jag mig allmänt flumm, så nu ska jag dra ut.. :-D

Hörs när jag är hemma igen. Pöss!