Jag fattar inte varför det inte kan kännas helt bra nu efter julen? Jag är sån här varje år. Jag ser fram emot julen, jag njuter av den och när den är över så känner jag mig helt tom och ensam och får panik på allting.

Aaaarrrggghhh!!! Jag vet inte vad jag ska göra, nåt måste bli gjort i mitt liv annars vet jag inte hur jag ska orka med. (och nej jag pratar inte om nåt sketet självmord) Jag behöver göra nåt, vad som helst, bara det händer något NU.

Hon ringer mig imorn igen, och jag vet inte vad jag ska säga till henne. Vill berätta hur det känns, men dumt att ta allting över telefon. Men jag vill inte be om någon tid heller, vilket gör det lite besvärligt.

Jag är ju inte sån här egentligen! Jag är inte så nere, jag är inte så negativ, jag är inte sönderstressad inuti. Men jag har blivit sån och jag avskyr det! Jag hatar att vara så himla beroende av andra, av att inte kunna stå upp för mig själv. Jag hatar att jag inte kan tycka om mig själv och att jag inte kan stå ut med hur jag ser ut just nu. Och jag hatar att jag inte klarar av att göra något åt det.

Men jag vägrar att se mig själv som besegrad!  Klarar inte att ge upp heller, utan nåt måste jag göra. Jag måste ta mig lite längre, för jag är så förbaskat nyfiken på vad som väntar runt hörnet.

Suuuuuuuck!!! Nu orkar jag inte skriva nåt mer, för jag blir ännu mer frustrerad än jag redan är. :-(

Känner mig sjukt seg idag! Men jag mår lite bättre nu när jag har sovit en stund till... Får se vad jag ska sysselsätta mig själv med här hemma. För ut tänker jag iaf inte gå. Räckte med att jag höll på att slå ihjäl mig på väg till Ica imorse.

Har just nu ganska mycket tankar kring vikten och maten och ingenting stämmer riktigt för mig vilket gör mig upprörd. Vill inte sitta fast i skiten helt igen, och det känns som det håller på att bli större. Men vad kan jag göra? Jag försöker ändra tankesätt, men det verkar inte funka så bra som jag skulle önska. Skulle behöva prata mer med L men hon har redan pratat med mig i en halvtimme på telefon imorse. Så jag känner inte att jag kan börja tjata en massa på henne igen. Ska ju inte dit förrän typ 11 januari.   Känns länge, men ja, jag vill inte ta upp tid som egentligen är liksom för akuta saker. Jag är inte akut. Vill inte vara så akut heller. Jag får väl ringa henne imorn och prata lite till.

Jag vill komma igång med innegympa nu, och sen lägga på lite promenader senare. Men jag vill köra lite hemma, så jag slipper vara bland människor såhär i början, för jag skäms ju verkligen för hur jag ser ut.

Nej nu ska jag ner och kolla brevlådan.

Jag ska ju börja med att försöka äta normalt, träna lite mer och gå ner i vikt. En livsstilsförändring... En blogg som peppat mig till det tycker jag är den här:

http://annaburman.blogspot.com/

Hon skriver kanske inte jättejätteofta, men när hon skriver så brukar det vara bra saker. :-D Jag gillar den iaf så jag tänkte att kanske någon mer skulle göra det.

*tumme upp*