Jag kollar på det här programmet just nu, och jag bara älskar det. Jag borde egentligen sova, och jag borde inte titta... för jag förstör min egen dygnsrytm och det förstör så himla mycket för mig.

Föresten, jag har ju typ tagit dagen ledig (alltså gårdagen blir det väl nu) för jag känner att jag bara bloggar för att jag "måste" och då blir det ännu sämre än i vanliga fall. Finns så många som jag avundas när det kommer till skrivande. Som kan uttrycka sig så klockrent, och få fram känslor som man själv känner bara genom att läsa deras ord. (Anna, om du läser detta känn dig träffad)

Är lite trött på att jag inte skriver om någonting vettigt nu, för att jag är så rädd för andra. När ska jag lära mig att jag har rätt till mina egna tankar och känslor? Varför anpassar jag mig efter alla puckon som bara vill döma mig och allting jag gör? Helt stört... för egentligen skiter jag fullständigt i alla högfärdskärringar som sitter och läser bara för att ha något att skvallra om. Suck my **** säger jag till dom!

En av mina största rädslor har varit att skriva ut svordomar för jag har varit rädd att någon i kyrkan ska läsa det och typ tycka illa om mig för det. Men det är jag, vare sig man gillar det eller inte så svär jag! Jag uttrycker mig så för jag har inga starkare ord... En tanke på det bara. Folk har sagt till mig att jag har dåligt ordförråd, men dom som säger det som inte svär själva, dom använder typ bara ordet "himla" alltså "det var så himla roligt", "det gjorde så himla ont" och då vet jag inte om jag egentligen tycker att jag har större ordförråd för jag byter ju åtminstone ord... eller? ;-P Och vem är det egentligen som bestämt att just dom orden (alltså svordomarna) är fula och fel? va? För hur mycket bättre är det egentligen om jag istället för att säga Fan säger typ flaggstång... det blir ju typ samma betydelse, för man uttrycker ju samma sak fast man bara byter ut ordet. Det blir ju som att man ersätter det "fula" ordet med ett som man tycker är bättre... fast det egentligen blir samma sak. Nån som fattar vad jag menar? Jag har så klar tanke på hur jag menar, men jag har svårt att beskriva det i ord.

Men jag menar, det är ju bara ord egentligen... vem bestämmer vad som är fint och fult? Det är ju bara vi som sätter betydelse i dom och så. Så ja, folk får stå ut med att jag svär... och sluta döma mig för det! :-)

Nu har jag pladdrat ut en massa här igen som inte alls är vad jag tänkte skriva från början men men... får se om nån orkade läsa allting...