Jag vet inte vad det här inlägget kommer bli riktigt, men jag antar att jag behöver skriva av mig.

Har grubblat halvt ihjäl mig i helgen på vad jag vill, hur jag känner, vad jag tänker, vilka lösningar jag har, vad som är viktigt osv. Helt enkelt låtit alla tankar flöda utan att det blir ett helt kaos utan lite mer kontrollerat sådär. Var väldigt skönt faktiskt. :-)

Jag vet inte om alla gillar/kommer gilla mina tankegångar, inte gilla vad jag kom fram till. Men det är mig det handlar om och då spelar inte någon annan roll i den frågan.

Min terapeut frågade mig idag om jag är inne i en typ frigörande fas eller någonting och det är jag verkligen! Det är nog den bästa förklaringen som jag kan komma fram till just nu. :-) Jag känner att jag behöver ta mig fri från gamla mönster, från saker som får mig att må dåligt, från saker som håller mig tillbaka. Och en sak som jag håller på att ta mig loss från (ursäkta uttycket) är min tro.

Jag kan inte kalla mig kristen, för jag tror inte på det som andra kristna tror på. Iaf tror jag att jag inte gör det. Eller, jag har väl kanske något drag åt det hållet, men just nu vill jag inte hänga upp mig på någon tro alls. Visst jag har en tro, den finns i bakgrunden. Men jag har förlitat mig på den på ett sätt som man inte ska, som man inte mår bra av och det är det jag försöker göra mig av med.

Jag skrev i ett tidigare inlägg (för några dagar sen) att jag inte har något emot vare sig kyrkan eller folket där eller det dom tror på. Men det är inte för mig.

Hittills har jag inte tagit mycket ansvar för mitt eget liv, jag har förlitat mig på att andra ska göra saker åt mig. Välja åt mig, hjälpa mig med saker jag tycker är svårt, och det oftast innan jag ens försökt själv. Jag har varit rädd för saker och ting, mycket mycket mer än jag någonsin erkänt för någon. Hela livet har varit totalt livsfarligt och har skrämt mig från vettet tidigare, men jag börjar hitta mig själv. Jag börjar hitta den jag är och vad jag vill, och vart jag vill komma med saker och ting. Jag börjar inse att jag är viktig för mig själv.

I alla år så har jag stängt in när jag blir arg, jag kan småfräsa och bli sur så, men den riktiga ilskan släpper jag aldrig ut. För jag har inte trott att jag kan hantera den, men nu släpper jag ut när jag blir arg, jag har gått och varit förbannad i över en vecka bara för att jag vill få ut saker som stör mig. I typ förrgår eller i lördags kanske det var? Iaf, så var jag ute och gick och det var en tjej som sa till mig att jag var så ful och fet. I vanliga fall skulle jag blivit ledsen, lagt det nånstans långt inuti mig själv och börjat hata mig själv ännu mer. Men jag är inte den gamla Elinor längre. Jag blev flyförbannad och sa att hon inte var så jävla snygg själv. Jag tänker inte ta emot någons skit längre, jag lever som jag vill och jag är nöjd över hur långt jag lyckats komma de senaste åren.

Jag börjar ta ansvar, jag vill lära mig saker, jag vill pröva saker. Jag blir inte spyfärdigt så fort jag ska gå tre meter utan sällskap. Jag är fortfarande osäker, men jag lär mig efter vägen. :-)

Jag vill helt enkelt styra i mitt eget liv, och min tro har det senaste snarare varit en bromskloss än något annat. Därför har jag insett att den just nu inte är det viktiga för mig, jag vet inte om den någonsin kommer bli det viktigaste för mig. Men det är inte nödvändigt att veta det just nu.

Imorn ska jag träffa Madde, och förhoppningsvis få skjuts till Erikshjälpen, där jag ska lämna in böcker, och då bland annat massor av böcker som är kristna som jag inte har så mycket användning för. Jag vet att jag aldrig kommer att läsa dom iaf. Jag sparade bara de som har kostat mig mycket pengar, och dom ligger nedpackade i en kartong. Jag rensar ur mitt liv på saker som kväver mig, saker som håller mig tillbaka. Det är nu jag vill vara fri, och jag är så underbart jävla glad för att jag kommit såhär långt!! :-D Jag är glad och stolt över mig själv! Har fortfarande lång väg kvar att gå. Men det är ändå ett tydligt avstamp här nu. Jag ska banne mig leva!!! :-D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova inatt, inte alls... vilket jag antar beror på att jag slutat med en medicin och dom sa att det kunde bli så. Men iaf så orkade jag inte sitta hemma imorse för jag skulle aldrig orka ta mig iväg om jag lyckades somna en stund då. S...

såhär härligt såg det ut i morse när jag väntade utanför jobbet. Gött! Och nu sitter jag och ska strax käka. Sen får jag se om jag orkar städa lite till eller om det blir slapp. :-D Ska iaf bli riktigt gött med mat! Riktigt riktigt gött......

Okej, jag har bestämt mig för att lägga ut en bild på mitt sovrum som det såg ut innan. Stökigt är det så jag får skämmas lite. Men det kan jag behöva. ;-P Har iaf möblerat om lite grann idag men har lite kvar att göra, så nu blir det bara en före bi...

så var man pigg och allert då. :-D testar mest om detta funkar... :-p ska skutta in i duschen strax, sen rota fram lite grejs till ikväll... Pöss på er!...

Jag kanske borde skapa en ny kategori med namnet "Dagens klantighet" för jag tycker att jag blir mer och mer klantig för varje dag som går. Ett exempel (som jag varnar för att det är mer info än någon behöver!  ) är att jag den senaste veckan MINST...