Jag håller på och tvättar, så jag springer här upp och ner i tvättstugan med massa grejer. :-) Känns ganska nice ändå, att få lite gjort.

Har passat på att slänga upp fönstret oxå i vardagsrummet så jag får in lite syre och kan andas normalt igen. :-D

Saknar min familj idag, men jag har ringt och pratat med lilla mamsen så det funkar ändå. Tack och lov för telefoner!

Nej nu får jag nog dra ner igen... men jag skriver mer när jag återkommer.  

Jag skrev ju igår (tror jag) om att jag behövde solsken och jag har fått min önskan besvarad! :-D Det är fortfarande lite molnigt men solen kikar fram lite då och då så jag är nöjd och har fått massor av energi nu såhär på morgonen! :-D

Ska börja städa om en stund, och jag får se hur mycket jag hinner men jag tror att jag iaf kommer få en hel del gjort. Jag känner det på mig!

Igår såg jag på Kalla Fakta om Gastric bypass. Jag har ju velat göra det ett tag, men jag har haft vissa rädslor inför det. Och när jag såg det programmet så var det folk som hade råkat ut för precis allt det som jag är rädd för. Plus att jag ju har ätstörning redan nu och det är rent ut sagt livsfarligt om man inte sköter sig ordentligt när man gjort den operationen. Så nej, för mig finns det bara en väg och det är att försöka själv, för jag vet att jag kan bara jag ger mig F-N på det. Jag har lite tankar kring det men det får nog kanske bli ett eget inlägg det oxå.

Nu ska jag städa. :-D Pöss på er!  

Världens fulaste bild, men jag orkar inte leta upp någon annan. Min hjärna spinner på för fullt och jag vet inte om jag kommer kunna uttrycka nåt av det jag känner men jag tänker skriva så får jag se vad det blir av det hela.

Allt det här med K har tagit jättehårt på mig och ändå kände jag honom inte väl. Pratade en del med honom när vi gick på gymnasiet och så, och även lite i högstadiet... men ändå har det knäckt mig en del. Mycket tankar har väckts som jag inte vill ha. Nej jag har inte självmordstankar eller nåt åt det hållet, men jag funderar kring det. Det är inget jag skulle göra, men ändå finns själva tanken på det ändå med. Vet inte hur jag ska förklara... jag vill verkligen leva, och jag är glad för mitt liv, även fast jag inte alltid mår så bra. Men efter att jag hade sådana tankar så länge, så finns dom kvar nu när en annan person dött. Har tänkt mycket på hur det skulle ha varit för min omgivning OM jag hade gjort någonting när jag tänkte så mycket på det. Hur många hade det påverkat, hur starkt? Hade det blivit som för K att kompisar sen typ evigheter tillbaka har skrivit, sådana som inte velat vara ens kompis innan men som då ploppat upp och skrivit om hur mycket dom kommer sakna en? Jag skrev inget på hans sida, för jag kände honom som sagt inte så väl.. inte nu för tiden. Jag tycker inte att det är något som jag vill skrika ut till alla där. Jag kan tänka på honom själv. Eller skriva om det här. Detta är min blogg och jag skriver vad jag vill.

Har läst hans nära vänners bloggar och jag kan bara tänka mig hur ont det gör i dom när jag är så påverkad som jag är.

Just nu så är mitt humör väldigt svängande, alla känslor rusar upp och ner och jag kan börja gråta för ingenting. Men jag känner en väldig livsglädje ändå... trots allt liksom. Känner mig lite rörig och upprepande men men...

Jag tror att mina humörsvängningar lite beror på understimulans. Jag behöver sätta upp lite grejer på mitt "schema" som jag ska hinna göra, och så jag liksom sysselsätter mig. Ska försöka att måla lite någon dag tror jag, för mina idéer ploppar upp hela tiden. Och så ska jag skriva lite mer än jag gjort hittills. Även där har jag massa idéer och det kan nog bli ganska kul. Sen måste jag börja sköta mina vardagssysslor. Inte låta det bli såhär stökigt. Äta vanlig mat, äta överhuvudtaget kanske man ska lägga till. Jag är dålig med mat.

Nej jag orkar inte grubbla mer.. ska återgå till boken.

Jag sitter och nördar framför datorn och kollar samtidigt på Top Model som jag redan sett typ hundra ggr. Har inte kommit igång med nåt städande direkt. Jag har plockat upp lite runt omkring mig men det är allt.

  

Har alldeles för mycket saker har jag kommit fram till så jag funderar på att börja rensa ordentligt och göra mig av med allt sånt som jag inte använder. Nu så samlar allt mest damm tycker jag.

Jag tycker INTE att det är kul att kolla ut genom fönstret och se bamsestora snöflingor flyga omkring överallt. Jag vill ju ha vår, ingen mer sketen snö! Jag behöver solsken så jag kommer upp ur den här dvalan som det känns att jag är i. Jag vill få massa ny energi, men när solen väl var framme förra veckan så låg jag inne och var sjuk... kul... not!

Ja ja, nu lite läsa, sen får jag väl köra på igen.

Pöss!

Jag vet att jag skrev för nån dag sen att jag skulle ta ett kort på mig själv när jag var lite fixad och så, men det bidde inte riktigt så. :-D

Så idag tog jag iaf ett när jag inte är fixad... men ja... jag bjuder på den ändå. :-P

  

Ja nån skönhet är man ju inte direkt, men men... haha, det är en vanlig bild iaf, något som jag blivit riktigt dålig på att ta nu för tiden.

Jag är trött som ett as idag, men samtidigt så kan jag inte få lugn att typ vila för hjärnan går på högvarv. Blir nog till att dra igång med lite städning om en liten stund. Brorsan kommer ju hit imorn och här ser ut som en soptipp ungefär. Så har hela dagen idag, och fram till imornkväll på mig att få det att se någorlunda acceptabelt ut. :-D Fast jag tror jag ska begrava näsan i Änglar och Demoner först. :-)

Återkommer sen...

Jag ska nog alldeles strax gå och lägga mig tror jag... hoppas på en piggare dag imorn med mindre ångest. Har varit en lite orolig dag idag så det känns faktiskt skönt att den här dagen har nått sitt slut.

Förhoppningsvis får jag lite gjort imorn och orkar blogga lite mer än jag gjort nu.

God natt på er!

  

Nu blir det nog snart sängen för mig... eller ja, det blir det nu på en gång skulle jag tro.

Men innan det vill jag bara lägga till att FBK spöade skiten ur Brynäs med 7-3 idag!!! Yaaay!!! Moahahahaha!

Natti!

  

Fått reda på att en jag kände förr har gått bort idag och det gör mig ledsen och orolig inuti. Vet inte riktigt hur det har gått till, men hur som helst är det jobbigt. Men samtidigt så har jag fått öppnade ögon på ett vis. Tänker lite annorlunda, och jag vet hur jag vill göra med mitt liv lite mer. Jag vet att jag verkligen ska ge allt jag kan för att få må bra och orka ta mig vidare.

Tycker verkligen det var hemskt att få veta det, men det fick mig som sagt att tänka efter en del och jag behövde det.

Fånga dagen känns som ett väldigt bra uttryck nu! Leva i ögonblicket för man vet inte när det är det sista!

Carpe Diem!